Resan börjar

Måndag 3:e

Vaknar, och känner mid så där sjukt utmattad igen.

Krypningar i kroppen och illamående. Och den här dagen skulle jag använda mig av att uträtta de sista sakerna.

Få bort bilen någonstans, lämna symaskinen osv,

Men jag känner att jag kommer ju ingenstans, så jag lyckas ju tvätta upp de sista kläderna.

Städa upp lägenheten å packa lite till, mellan sängvarven.

Sen va det meningen att jag skulle åka till Uppsala för att ställa bilen där hos en polare medan jag är borta.

Men då tyckte Niklas att ja skulle komma in till han på söder så vi hann träffas lite innan ja skulle dra, så ville han bjuda på mat, så de tyckte ja var en bra idé.

Nu trodde jag att vi skulle käka hemma hos han, så ja kunde ligga å slöa på soffan.

Men han menade ju så klart ute, och det va jag inte riktigt nöjd med.

Men han lyckades övertala mig.

Och så fick han bli bilvakt åt Rut så länge.

 

 

 

Tisdag 4:e

Vaknar till ett soligt söder och känner mig mycket bättre till mods.

Drar upp, tar en snabb kaffe och sen ut tillbilen, och tar mig söderut.

Åker till Lissma å ska hälsa på Mia och ge tillbaka symaskinen jag lånat någon gång för en evighet sen.

Hon bjuder på en mumsig frukost, och vi sitter å snackar skit i flera timmar.

Hon visar nya huset som hon och Awe köpt uppe i Delsbo.

Och jag får en sista husesyn, så det var nog sista gången jag fick se det som en gång var mitt hus.

Mia har verkligen fått till det fint, eller det är vll båda två.

Men Mia har en speciell känsla för det där med nytt å gammalt, och att få det riktigt varmt, mysigt och hemtrevligt.

Så nästa gång får man väll åka till Hälsinge skogarna och kolla hur de fått det där :)

Efter det åkte jag vidare till Lina och Dennis.

Då blev det ännu mera kaffe å snack, å lite lek med deras söta barn.

Jag är ju inte speciellt överförtjust i barn, men med Casper e de något annat.

Jag tror jag är lite kär i honom :)

Men det beror nog på att jag va där å bodde där i perioder förra året när jag va nere i Stockholm, från Hudik.

Och då spenderade vi så mycket tid ihop.

Senare kom Syrran å hennes familj förbi.

Sen blev det läge för mig att dra, eftersom jag måste lämna bilen vid sju.

Sedan tog jag en skön promenad från skanstull i snövädret, ända bort till Hornstull.

Hann prata med massa av mina vänner å ta farväl på mobilen.

Sista anhalten var Danne på House of pain.

Han skulle jobba någon timme till sen skulle vi gå å ta en öl.

Danne verkar ha blivit min sista anhalt innan Thailand varje gång nu.

Och även denna gång ligger en Niklas i stolen och kör en jätte tattuering över hela sidan.

När de e klar så ska vi dra å käka lite tapas på Ramglas, som har bland stans bästa tapas.

Men vi kommer in på snacket om min tattuering att vi måste göra klart den.

Så det slutar även denna gången att jag hamnar spontant i stolen igen, klockan tio på kvällen.

Så vi kör klart den innan vi drar å äter.

Så nu måste ja var försiktig för solen å allt badande igen.....


Onsdag 5

To day is the day....

Och ingen post å inget Visa kort har kommit.

Jag går upp, gör min sista svenska kopp goda kaffe, tar den med ut på balkongen för att dra i mig en gift pinne.

Tar en snabb dusch, drar på mig mina fisherman pants.

Nu börjar jag känna att jag e på g till Thailand.

Nu ska alla papper å teknik prylar packas, smink å tvätt mojängerna.

Helt plötsligt undrar jag vad jag tagit med.

Och börjar nästan oroa mig för att jag ska åka på övervikt.... TILL THAILAND!

Inte bra, inte bra.

Snackar med banken om hur vida vi ska göra.

Om jag spärrar kortet som är skickat, kan de sända ut ett nytt som är rekommenderat till mig, och de säger glatt till mig att då finns det där när du kommer hem :)

Så bra säger jag, det hoppas jag, för det vore jobbigt om det skulle ta mer än 3 månader att komma fram.

Nu vet ju jag att det e jag som har tabbat mig, eftersom pappa ringer å säger att de kommit ett nytt Visa, och jag kollar inte förrän ytterligare några dagar på mitt kort när det går ut.

Dec 2010, jag inser ju att nu är det kaos, så de skickar ner det onsdagen förra veckan,

För självklart tror jag att det ska komma på en vecka, men ack så fel jag hade.

Så nu är det bara att hoppas att de kommer fram, så min polare kan åka till lägenheten och sen skicka den vidare till Thailand.

Men annars får det lösas på något vis, har bara inte kommit på det än.

Det ända jag vet är att jag kommer behöva pengarna på det.

Att jag är en överlevare, de är det inget snack om. Men det finns gränser....

Just nu ser jag det ungefär som att det ska bli ett spännande, men lite jobbigt projekt att ta itu med.

Men att på något vis kommer det lösas.

Men tyvärr i mitt struliga, impulsiva liv jag lever, är det mina vänner å kära far och hans fru som får hoppa in å hjälpa mig varje gång det blir för knasigt, om inte jag klarar att göra det själv.

Så det är underbart att ha så underbara vänner å familj som kan trygga upp ens liv, när jag  lyckats strula till nåt som jag får svårt att lösa.

Så tack för ni finns <3

Ja sen kom Andreas å hämtade mig, och va så gullig och körde ut mig till Arlanda.

Där gick tiden rasande fort, och helt plötslig var man genom allt och skulle borda.

Så denna gång flyger man direkt flyg med Thai air, känns skönt att slippa mellanlanda helt klar.

Så nu sitter man här på fönster plats, lyssnar på musik och undrar om man ska föesöka sova en stund.

Hamnade breved ett par i typ min ålder, som är riktigt trevliga och lättsamma att prata med.

Så ja fick en insomnings tablett av honom, det gick ju så där.....

Är glad om jag sov i en timme, och enligt klockan nu så ska vi landa om 4 timmar, då e klockan sex på morgonen.

Så jag borde nog försöka ta mig en liten tupplur innan frukosten kommer rullande.

Och det var en satan räs smak man fick av tabletten, nä de var dumt.....

Ja som sagt, nu är det strax Bodil och Drutten på tur i Thailand.

En oförglömlig  resa är jag rädd.

Detta kan sluta precis hur som helst, och var som helst......

UNDERBART :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0