Lilla Julafton 18 Dec
Efter jobbet drar jag direkt till mamma eftersom vi ska fira lilla julafton ihop hela familjen, eftersom vi splittras upp på olika delar av Sverige när den riktiga Julafton kommer.
Jag jobbar senast, men lyckas ändå vara först på plats, bortsett från min styvpappa som redan hunnit dit.
Jag kastar mig i duschen och under tiden jag gör mig klar hinner mina syskon, och min systers kille och son komma.
Stefans tjej jobbar sent så hon dyker upp senare i natt.
Mamma står i köket och håller på med maten, som hon oftast gör.
Men det är tur för oss det, för den som smakat min mammas mat vet att ingen kan lämna hennes hem på annat sätt än rullandes ;)
Och hon har verkligen laddat på som vanligt med mat för ett helt kompani.
Och eftersom vi inte ska öppna julklapparna förrän efter maten så måste jag ge mamma en innan.
För varje gång vi är hos mamma så står det ett gäng glas med rött vin och ingen vet vems glas som är vems.
Så därför har jag gjort små smycken med olika utseende till vinglasen så man kan hålla reda på sitt eget glas.
Vilket blev en mycket uppskattad present.
Bortsett från syrran, som trodde hon hade spillt på sitt glas.
Och sen hoppade högt varje gång hon drack när den där klingade till i glaset, he he.
Sen käkar vi tills alla håller på å gå under som vanligt.
Och det blev en riktigt trevlig och mysig kväll utan julstress, precis som det ska vara.
Senare på kvällen ringer MM Patrik å undrar vad jag gör och var jag är.
Han blir upplockad av en kompis å säger till honom, men tjenare Botjitta.
Jag blir helt paff å säger VAD SA DU NU?????
Han as garvar...
uot;letter-spacing: 0.0px;">-Botjitta, säg inte att du kan den låten, säger han...
Vi båda as garvar å börjar sjunga den.....
De hände sig en da, när jag for ut ti stan, ut ti stora Köpparbergslän.....
Så drog vi hela låten Ha ha.
Och de enda som kan förstå de roliga och komiska i det hela är mina speciella hälsinge vänner <3
Denna låten är kult för oss, det är kärlek, party och underbara minnen.
Den låten är ett leende på läpparna som dröjer sig kvar länge.
Och att en tvätt äkta stockholmare och Plipp plopp laser snubbe kan den låten med Iggesundsgänget är heeeelt otroligt.
Jag garvade så ja höll på dö, och undrade genast om jag skulle fria nu eller sen....
Så det får kanske bli sen, men det är en annan historia i så fall.
Så det blev en skön bonus den kvällen.
Och nu till tavlan jag gjorde.
Det ända mamma sagt att hon vill ha väldig länge, är en tavla med oss syskon ihop.
Så hur hon reagerade på den.....
Hon släppte den inte ur siktet på hela kvällen :)
